Skip to content

  • 22 mars, 2023

    Resultat från forskningsstudie

    \"\" Avslutande teceremoni

    Kan ett guidat skogsbadsprogram fungera som en naturbaserad intervention för välmående, återhämtning och naturkontakt? 

    Nu är äntligen resultaten klara från den 3 veckor långa forskningsstudie som vi inom guidenätverket och Scandinavian Nature and Forest Therapy Institiute : SNFTI, utför tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet. 
     
    Studien tittar på effekterna av guidade skogsbad enligt metoden Eco Forest Therapy( utvecklad av Petra Ellora Cau Wetterholm vid SNFTI). 
    Studien genomfördes under hösten och är en masteruppsats av Jonna Sandin Larkander inom ramen för masterprogrammet: Outdoor Environments for Health and Well-being.
    För dig som vill läsa studien går det bra att höra av sig till info@gronasamtal.se för mer information. 
     
    Vi som guidade är alla certifierade skogsbadsguider via Scandinavian Nature and Forest Therapy Institute ( SNFTI) Skogsbadsprogrammet bestod av tre guidade skogsbad under en treveckors period. 
     
    Resultaten visar att skogsbaden haft signifikant goda effekter på upplevt välmående, humör, återhämtning, trötthet och naturkontakt. 
    Framförallt finns det mycket starka belägg för effekten på humör direkt efter skogsbaden.
    Deltagarna har uppskattat att återhämta sig, bli mer uppmärksam på sina egna behov och känslan av trygghet som skogsbaden, gruppen och naturen gav.  Många av deltagarna hade sedan tidigare en naturvana, men upplevde att de aldrig tidigare hade upplevt naturen på samma fascinerande sätt innan. 
     
    Mer forskning behövs för att belägga om det finns långvariga effekter av skogsbad och hur denna typ av intervention kan utformas för att attrahera män i högre utsträckning. 
     
  • 4 januari, 2022

    Nyheter inom forskning och studier

    Ett nytt år med många härliga skogsupplevelser stundar.
    För er som är intresserade av Forskning och studier kommer här lite nyheter. Jag, alltså Skogsbad i Malmö och Gröna Samtal, har under förra året bidragit till två studier med erfarenheter av skogsbad.
     
    Den första studien ” Coming back to our senses: Exploring the potential of guided forest bathing as an intervention for human-nature connection\” är skriven av
    Annelie Vårhammar och är hennes masteruppsats på 40 poäng i ämnet tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholm Resilience Centre.
     
    Den andra studien är en sammanfattning av en framtagen lösning för ett
    platsbaserat skogsbad, framtagen av David Blomgren, William Duong & Sanna Swén, studenter i avancerad produktdesign, Luleå tekniska universitet. Här är en länk till pdf filen: https://drive.google.com/file/d/13uKa24gDr32NqYgtnUPqjW6COA1tIm4b/view?usp=sharing
     
    Under våren kommer jag och flera andra certifierade skogsbadsguider vara med i en pilotstudie som drivs av Forskargruppen SLU Skog och hälsa . Målet med studien är att undersöka skogsbadets effekter utifrån SNFTIs skogsbadsmetod . Vi som deltar har alla utbildats och certifierats hos scandinavian nature and forest therapy institute. I dagsläget testar vi teknisk utrustning och beskriver våra platser. Nästa steg under våren blir att genomföra ett flertal skogsbad där deltagarna får skatta sin upplevelse digitalt på plats varje skogsbad.
     
    Mer information om hur, när och var kommer. Om det låter intressant får du gärna höra av dig till mig på messenger på min facebooksida : Skogsbad i Malmö eller på mailadress: info@gronasamtal.se 
     
    Skogliga hälsningar \"\"
    Kristina Olsson
    Gröna Samtal 
    Skogsbad i Malmö 
  • 23 september, 2021

    Stadsnära skogsbad och naturkontakt

    Kan man verkligen skogsbada i en stadspark ?  Uppleva naturkontakt i staden? Behövs det inte en riktig skog ?

    Ann Dolling och forskningskollegan Ylva Lundell har i delprojektet ForRest (Forest for Rest – länk nedan) en kvalitativ studie tillsammans med långtidssjukskrivna. kommit fram till 5 kvaliteter / egenskaper som beskriver den typ av skog/ natur som människor söker sig till för återhämtning. Rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur.

    Deras forskning bygger också vidare på forskning om trädgårdsterapi som bl.a bedrivs på SLU Alnarp i deras rehabiliteringsträdgård ( se länk nedan)

    Det fanns även andra variabler som har betydelse för om skogen har hög rehabpotential där det visar sig att deltagare drogs till höga, gamla träd , öppna och ljusa gläntor, samt att skogen är lätttillgänglig. Eva-Maria Nordström, också hon forskare vid SLU i Umeå, fick i uppdrag att beräkna om, och i så fall hur mycket, det skulle kosta att avsätta skog för rehabilitering. Hon räknade då med att skogen behöver vara över 70 år gammal och över 16 meter hög för att ha ett värde ur rehabiliteringsynvinkel.

    Stadsnära skogsbad och naturkontakt
    Stadsnära skogsbad och naturkontakt

    Tittar man på dessa variabler i förhållande till stadens parker så hittar vi höga, gamla träd som bevarats. I skogen har de ofta avverkats till förmån för virkesproduktion. I deras ställe blir det stora granplanteringar med unga träd i välordnade rader.

    Stadens parker uppfyller också kvaliten kultur, då parkerna är en del av vår historia och något vi delar med människor före oss.

    Stadens parker är lättillgängliga på flera sätt. Det är lätt att ta sig dit även för den som inte har bil. Det är också lätt att ta sig runt i de olika delarna på anlagda stigar. Tillgängligheten gör att platsen kan bli en del av vardagen.

    Öppna och ljusa gläntor finns det gott av i stadens parker, vilket bidrar till en känsla av trygghet och rymd.

    Artrikedom återfinns i stadens parker då där finns en mångfald av träd och buskar. Dammar eller vattendrag i parker gynnar djurlivet. I träden, speciellt gamla träd, bor många djur. Fåglar som bygger bo bland grenar, ekorrar bor i hålor i stammen och insekter borrar gångar under barken. Olika träd passar olika djur, varför den biologiska mångfalden ökar när det finns många olika sorters träd.

    För många är en skog ett ställe dit du oftast behöver ta dig till med bil eller buss. Det är ofta ett större naturområde där det växer stora granbestånd eller som här i Skåne, stora bokbestånd.

    Att skogsbada i en stadspark kanske låter märkligt för många, då det inte är en ”riktig skog” med de attribut vi är vana vid som : avskildhet, grönska som inte bryts av med höghus, lite eller inget trafikbuller och en viss doft av skog.

    När det gäller skogsbad så är grundtanken att vi alla behöver naturkontakt, varför det då handlar om att möjliggöra naturkontakt för alla, även de som inte har möjlighet att ta sig ut till den riktiga skogen.

    Faktum är att de flesta människor i världen idag bor i städer, utan möjlighet att ta sig ut till skogen. I Sverige har vi allemansrätt och därmed större möjligheter att vistas ute i naturområden. Dock lever, bor och jobbar de allra flesta av oss i staden och tillbringar den största delen av vår tid i staden.

    Med tanke på vår stressnivå och stigande psykiska ohälsa, kan skogsbadet i stadsnära natur vara ett fantastiskt sätt att genom naturkontakt få ner vår stressnivå, förbättra vår kognitiva förmåga, vårt immunförsvar och höja vårt välmående.

    För mig personligen har sökandet efter nya smultronställen i stadens parker känts som en skattjakt och öppnat mina ögon för nya fantastiska sätt att knyta åter till stadens alla träd, växter och djur. Det har inneburit att jag känner mig omsluten av natur trots det där trafikbullret i bakgrunden.

    Fördelar med stadsnära skogsbad:

    • Nära
    • Lättillgängligt
    • Lätt att skapa en rutin eller ny vana att vara i naturen
    • Kan ändra upplevelsen av stadens negativa sidor
    • Stora och gamla träd finns bevarade i parker, inte i skogar.
    • Finns många öppna gläntor, något som enligt forskning visat sig vara en viktig kvalitet för hur vi ökar vårt välmående i naturen..

    Nackdelar med stadsnära skogsbad:

    • Trafikbuller
    • Svårare att få till avskildhet då många människor använder parkerna.
    • kvarlämnat skräp